och ett album kan man studera en av den klassiska eurodancens höjdpunkter. Det var en gång två holländska bröder, de hängde alltid ihop, som ler och långhalm. De hade sin studio på fjärde våningen, de var verkligen 2 Brothers On The 4th Floor. Bröderna Boers, Martin aka Dancability och Bobby. Martin, ska sägas, är oxå i samma bransch som mig, videoDJ! Kolla in hans videomixar här!Martins bio förtäljer att han redan som 14-åring, 1984, börjar göra egna remixer efter inspiration från legenden Ben Liebrands radioshow Veronica. Som 17-åring får hans remixer radiovåg, och snart kontrakteras han för sin megamix av italodiscoakten Fun Fun. 1989 börjar bröderna samarbeta, de kommer upp med 2 Bros, vid den här tiden en hiphouseakt. Can't Help My Self (1990) och Turn Da Music Up (1991) släpps, rätt typiska för stilen och tiden. Det hela tar dock ordentlig fart först sedan de efter Snaps Rhythm Is A Dancer inspireras att kladda i eurodancestilen, resultatet blir Never Alone (1993), den första i en rad lysande klassiska eurodancesläpp.
En del av genidraget var att rekrytera två synnerligen kompetenta frontfigurer, sångerskan Desiree Manders aka Des'Ray, ett blont bombnedslag med en fantastiskt fin själful, varm och stark stämma, och charmknippet D-Rock, en rappare som kunde sätta sina rhymes. Efter Never Alone kom singlarna Dreams (Will Come Alive) och Let Me Be Free, och som summering på det magiska euroåret 1994, albumet Dreams. Där finns ett par tre ytterligare spår som kunde att hittat ut som singlar utan att skämmas.
Holland/Belgien, där var verkligen eurodancens vagga, Martin kom att jobba en del för kollegan Ruud van Rijen som skapade den första renodlade euroakten Twenty 4 Seven, under aliaset Dancability gjorde han en del remixer för den gruppen.
Tre singlar, tre videor, talangen och euromagin talar för sig själv. Let Me Be Free in my Dreams but Never Alone.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar