tisdag 3 maj 2011

Den tyska eurofederationen # 2 - Keyboardister

trängs i många tyska musikstudior också i rollen som producenter. Den mest kände inom ramen för temat på den här bloggen torde vara Michael Cretu. Det finns fler exempel, en är Achim Oppermann som liksom Cretu har en gedigen musikerutbildning i botten, där det ingick bl a kompositionslära.

Under 80-talet var Oppermann låtskrivare, producent och keyboardist i tyska stadiumrock/pop-bandet Lake, återigen en parallell till Cretu, som hade en liknande roll i sitt Moti Special. 1985 grundade Oppermann en egen studio som fortfarande är igång, och har jobbat med artister i en mängd olika genrer. Det lyser hantverkskunnande om Oppermann och hans tyska studiokollegor. Det är perfektion som är ledordet. Som han säger på sin studios hemsida, ingen kan garantera en hit, men man kan se till att göra det rätt på vägen.

De tyska europroducenterna och kreatörerna tycks ha haft den devisen skriven på sina studioväggar. Den är slående hur robust och välproducerad den tyska eurodancen var, även om den stora mängden som spottades ut snart tog död på marknaden genom det ofantliga överutbud som måste ha skapats. För en nörd som mig är det å andra sidan bara att tacka och ta emot, det finns nu drivor av välskriven och välproducerad tysk euro från guldåren att skrota omkring i. Genom nätet kan man ju hitta hur mycket som helst till rimliga priser. Ett sant nördnöje.

Oppermann får väl då representera den gedigna keyboardist-euron med kvällens låt, euro-rykaren Bodytalk (Dance Edit), från enaktaren H2Blond, från det gyllene euroåret 1994. En personlig favorit som jag hittade i en mix på www.eurodancehits.com för några år sen.

Eurokartan # 6 - Den tyska eurofederationen (intro)

Tyskland, ett av eurodancens kärnländer, inte minst vad gäller MÄNGDEN producerad eurodance under de klassiska åren 1993-1996, endast Italien konkurrerar på den fronten. Om Tyskland också hade den största och mest hängivna europubliken, det kan diskuteras, men med tanke på landets folkmängd så är det nog riktigt, om vi tänker absoluta tal, däremot är jag mindre säker att det gäller om vi talar relativa termer, relativt sett så var nog euron mer populär i de nordiska länderna och Östeuropa.

Vi har redan nämnt mängden, för att orientera sig i den tyska euroscenen skulle vi behöva en mindre bok till utrymme. Men en nyckel att bryta ned scenen i hanterliga byggstenar är att tänka federation, som i Förbundsrepubliken Tyskland. I st f Tyskland tänker vi Bayern! Men delstaterna är här i stället musikindustriella institutioner: skivbolag, klubbar, studios och producenter, artister, media och marknader.

Vi sätter producentteamet i centrum för vår historia. Jag kallar det producentfamiljerna, med den termen kan vi fånga in ett fenomen av hanterlig storlek. Framöver kommer vi att titta lite närmare på några av dessa: som familjen Catania & Kays (Scatman Johns producenter); Ballweg & Lindner; Nosie Katzmanns Frankfurtnätverk m fl.